När vi människor diskuterar våra erfarenheter med andra snappar vi upp pusselbitar och tolkningar som riskerar att omforma våra egna minnen. Samma sak kan hända när vi läser tidningen. Varje gång vi drar en berättelse justerar vi små detaljer samtidigt som vi blir allt mer övertygade om dess vederhäftighet.
Fenomenet kan studeras i utredningar där samma vittne har beskrivit samma skeende vid upprepade tillfällen – ofta är den sista utsagan väsentligt längre än den första, och diskrepansen mellan de båda påfallande. Dessvärre uppfattas mer detaljrika och voluminösa utsagor spontant som mer sanningsenliga, när det alltså lika gärna kan vara tvärtom. Samtidigt är felaktiga vittnesmål sällan resultatet av illvilja eller dumhet – att vara receptiv och påverkbar är allmänmänskligt.
Du måste vara inloggad och prenumerant för att ta del av vårt innehåll.
Logga inVad vill du att Filter ska skriva om? Tipsa oss!